Den här dammanläggningen ligger där ån rinner ut i Ärran. Det är egentligen ingen damm utan verkar vara någon form av reningsverk eller liknande. Frågan är ju vilket syftet var och hur det fungerade. Som syns på den här bilden så finns det elektriska installationer på anläggningen. Vattnet i ån hade olika färg beroende på […]
På hösten 1970 gjorde Åmåls Fotoklubb en utflykt till Sörknatten. Jag tog då den här bilden genom vindrutan. Längst fram syns Olle Englunds tvåfärgade Volvo Amazon och därefter en Volvo PV. Vad det är för fabrikat på den grå bilen närmast vet jag inte. Vi åker på grusvägen mot Sandbol. Vi passerar snart under kraftledningen […]
Tommy Karlsson, Jan ”på Löcka” Jansson och William Svensson tar en paus i fotbollsspelandet. Fotot från tidigt 60-tal.
”En alldeles utmärkt bil” ser Erik ”Navarn” Johansson ut att säga om sin Volvo PV. Fotot är från tidigt 60-tal.
Den 26 juli 1930 besökte Birger Hultgren kvartsbrotten i Fröskog och tog den här bilden. På den här tiden bröt man fortfarande på bergssidan som vetter mot samhället. Senare stoppades denna brytning och man fortsatte då på baksidan av berget vilket naturligtvis inte syntes på samma sätt. Idag är de här djupa såren i bergssidan […]
Dessa två bilder är tagna 1998 på bruksområdet. Det verkar vara någon form av mässa med energi som tema. Bilderna är tagna av Karl-Otto Wärn.
En fint komponerad bild på kyrkogårdsmuren och klockstapeln i Fröskog. Fotot är från början av 80-talet.
Den smalspåriga järnvägen mellan fabriken och bryggan vid sjön Ärran anlades på 20-talet. Alltså för snart 100 år sedan. Idag finns nästan inget kvar av denna järnväg. Rallarna på bilden är från vänster: okänd, E. Törnqvist, okänd, O. Lindstrand och P. Wahlström.
Den här bilden är från 1984 och då hade fabriken varit nedlagd ett antal år. Vilka verksamheter som förekom i dessa höga byggnader vet naturligtvis den som är insatt i hur pappersmassa framställs. Tyvärr besitter vi inte denna kunskap utan vi får nöja oss med att visa bilden.
Ett svar till ”Fabriksbyggnader”
Tornet innehåller sannolikt en kalkficka för bränd kalk. Kalken användes för släckning av grönlut dvs. en lut man fick från förbränningen av svartlut i sodahuset.
Svartluten består av, kokkemikalier och utlöst organisk substans från sulfatkokeriet.
Grönluten består av Na2Co3 och Na2S. Genom att tillsätta bränd kalk, CaO, till grönluten, erhålls en ny lösning innehållande NaOH, Na2S och mesa, CaCO3.
Genom att sedimentera bort mesan så får man kvar en lut, benämnd vitlut.
Denna process skedde i byggnaden på bilden som kallades för mixeri.
Vitluten användes sedan som kokkemikalie i sulfatkokaren. I Fengersfors var sulfatkokaren, den första kommersiella kontinuerliga kokaren i världen.
Biprodukten mesa från framställningen av vitlut fick mestadels stjälptes ut som landfyllning i omgivningen.